Silversmide i Västerås del 2

Mitt nästa projekt blir ett hängande halssmycke.

Jag har börjat med att rita det på papper i naturlig storlek. Jag fick inspirationen från en handbok i makramé.

Jag mäter sedan med en tråd hur lång silvertråden behöver vara och så klipper jag av en bit silver. Man måste glödga tråden för att den skall gå att hantera, så det blir nästa moment. När det är gjort är det bara att börja att böja tråden efter mallen.

Jag har lött alla mötande punkter, sammanlagt 10 lödningar. Att löda är inte lätt och många av mina lödningar såg alldeles förfärliga ut, stora och klumpiga.

Samtidigt med mitt halssmycke håller jag på med en ring. Min kompis började med att göra en ring förra terminen men han skall inte fortsätta denna termin och därför tar jag över hans påbörjade ring. Så emellan lödningarna putsade och korrigerade jag denna ring. Vilken tur att vi har lika storlek på fingrar!

Efter hamringen blir smycket lite rundat och för att få det helt platt så använder jag en plasthammare och plattar ut smycket. Se nedan.


Efter dagens slut tog jag hem mitt halssmycke och har slipat och slipat och åter slipat bort mina fula lödningar.

Resultatet har blivit över förväntan tycker jag. Mitt halssmycke är nu klart och ser ut så här.

Halskedjan har jag gjort själv.

Jag börjar på ett par örhängen

Först ritar jag ut formen på ett papper, som jag sedan tejpar på en silverplåt. Eftersom jag har valt en ganska tunn plåt kan jag använda mig av en plåtsax för att få ut formerna.

Liten plåtsax

Så här ser de ut när de är klippta. Nu återstår det att få fason på dem.

Nu skall de putsas.


Så här håller man pappret.
Man putsar sedan i en 45 gradig vinkel. Det är viktigt att se till att man inte kommer i kontakt med smyckets framsida, eftersom man då förstör den blanka sidan.

Så är det då dags för den stora polermaskinen. Kanterna putsas först och sedan de platta delarna. Det gäller att hålla i sitt smycke ordentligt annars så kan maskinen ta tag i det och slunga iväg det, med den påföljden att smycket blir buckligt. Det händer då och då för någon av deltagarna och vi som sitter ute i lokalen hör en hög smäll eller flera.


Nu är de putsade och klara för hamring.

Efter många om och men beslöt jag mig för att hamra mina örhängen.

Mina örhängen är hamrade och klara för trumlingsmaskinen. I den finputsas smycket och det blir högglansiga. Nu återstår bara upphängningen.

Jag gör en ring

I dag fortsätter jag med att göra en ring. Jag sågar till tre stycken runda bitar ur en tjock silverten.

Sedan lägger jag ihop dem till en triangel och löder. Eftersom de är mycket tjocka tenar så tar det en god stund innan silvret blir tillräckligt hett så att jag kan föra dit lodet.
När de tre bitarna sitter ihop, löder jag fast dem på ringen.

Så här ser det ut. Nu återstår det putsning. Jag har redan putsat ca en timme på ringen och för att få den perfekt återstår nog en timme till.

Jag lägger ringen på en glasplatta med fastsatt sandpapper och trycker den mot plattan fram och tillbaka. Förändringen är inte så stor men jag kan se små framsteg. Är man inte expert på att löda får man arbeta sig varm efter lödningen med att putsa och åter putsa.

Smycken av "skrot"

Förra tisdagen började jag på ett par halssmycken som jag plockade ihop av överblivna smådelar från andras utsågningar av sina smycken. Rättare sagt lite silverskrot.
Jag lade de olika bitarna på ett lödblock och försökte att få dem att se så bra ut som möjligt. Sedan värmde jag på bitarna.
Man skall värma så mycket att allt blir mörkrött och att de olika bitarna börjar att smälta. Silvret ser ut som kvicksilver när det har börjat smälta. Nu gäller det att få bort smycket så fort som möjligt från lödblocket så att det inte fastnar.
Efter detta lägger man smycket i syra för att beta av det. Det bästa är att syran är lite varm eftersom den "tar" bättre då. Det tar mellan 15-30 minuter för dessa stora smycken.

Jag löder fast en ring på det ena smycket. Hur jag skall göra med det andra smycket vet jag inte ännu. Jag vet i alla fall att jag skall använda en tjock halsring som jag började på förra terminen, men som jag tyckte blev för vek för det smycket som jag då gjorde.

För att smyckena sedan skall bli riktigt blanka behöver man köra dem i trumlare. Mina halssmycken har gått en liten stund i trumlaren och ser ut som nedan, men kommer att behöva någon timme till nästa gång.


Smycket längst ner kommer att bli 60-årspresent till en en god vän.

Jag har gjort en enkel halsring

Jag har ju tidigare gjort en halsring med "krusiduller" och nu gör jag en halsring i en tunnare tråd. (Nedan)

Ha flera alster på gång samtidigt

Som jag tidigare har berättat, så bör man ha flera alster på gång samtidigt, eftersom verktyg och maskiner kan vara upptagna när man behöver dem och då kan man ta fram ett annat arbete. Jag har därför börjat på ett par örhängen.

Här håller jag på med att såga ut mina örhängen. Jag har valt en plåt som är 0,65 mm. Man håller sågen i 90 graders vinkel mot arbetet. Det är viktigt att låta sågen såga och inte trycka på, då går sågbladet av.

För att du skall förstå hur skör sågbladet är har jag fotograferat ett i min hand.

Här ser du mina utsågade örhangen. Nu återstår det bl.a. att slipa ner de små ovalerna. De skall hänga fritt inuti de stora ovalerna. Sedan skall jag putsa alla kanter så att de blir jämna och lena.

Så här sina mina örhängen ut idag. Jag har slipat bort lite från den inre ringen så att den kan svänga fritt. Jag kommer att knacka den yttre ringen och låta den inre vara blank. Jag återkommer om detta nästa lektion.

Och jag gör färdig mina påbörjade smycken.

Jag har hamrat den yttre delen och låter den inre vara slät och blank. Sivert, min lärare, tyckte inte att jag skulle borra hål för hängen utan han ville jag skulle löda fast ringar. Jag valde dock att borra, eftersom jag tycker att det blir lite mera "sväng" i de båda delarna.

Av våra barn fick jag en pelarborrmaskin i julklapp, så nu kan jag borra så mycket jag vill.


De färdig örhängena. De är jättestora, men alla säger att jag passar i stora örhängen, så jag får väl tro dem.

Jag har tillverkat en ring och på den har jag satt en platta som jag gjort av "skrot". Jag älskar stora smycken, men det blir ju lite dyrt med allt silvret.

Innan terminen tar slut sågar jag ut ett armband i 1,5 mm silverplåt. Jag kommer att ta med plåten hem över jul för att såga ut ett mönster i plåten.

Roligare än så här ser inte den utsågade plåten ut. Kanterna skall putsas.

Jag har sågat ut mina Cornish Rexkatter ur silverplåten. Modell för katten har varit min älskade Queen, som var en import från Australien. Jag har även tagit fotot som jag gjort förebilden av.

Armbandet är klart

© Gunilla Hallgren, 2010